Livmodercancer
Sjukdomen är vanligare bland äldre kvinnor, upptäcks ofta tidigt, vilket gör att chansen att överleva i de flesta fall är god. Det vanligaste symtomet är blödningar, missfärgade flytningar efter klimakteriet, eller mellanblödningar om man fortfarande har mens. Antalet fall har ökat stadigt sedan 1960-talet. De vanligaste riskfaktorerna är övervikt, fysisk inaktivitet, högt blodtryck, och metabolisk syndrom som typ 2 diabetes. P-piller, hormonspiral och barnafödande har däremot skyddande effekt. Livmodercancer kan bero på ärftliga faktorer (5 % av alla fall). Döttrar till mammor med denna cancerform har 2-2,5 större risk att insjukna i samma cancer. Kvinnan har också högre risk om hon har nära släktingar som har insjuknat innan 50 års-åldern, eller om hon har Lynch syndrom i släkten.
Äggstockscancer
Äggstockscancer den mest aggressiva av de gynekologiska tumörerna med högst dödlighet, vilket beror på svårigheterna att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Symtomen kan vara: uppblåst mage, snabb mättnadskänsla, minskad aptit, ändrat avföringsmönster, mer frekventa urinträngningar, blödningar efter klimakteriet, viktnedgång och onormal trötthet.
Antalet fall har minskat sedan 1980-talet. En förklaring kan vara p-pillrets skyddande effekt. Risken för äggstockscancer minskar om kvinnan är steriliserad, eller om äggledarna och/eller livmodern har opererats bort vid godartade indikationer (tex vid myom). Detta beror nog på att äggstockscancer uppstår oftast utanför äggstockarna.
Ärftlighet är den största riskfaktorn för att insjukna i äggstockscancer (10-15 % av fallen), speciellt om bröst-, ändtarms-, äggstocks- eller livmodercancer finns i släkten. Kvinnor med BRCA- och MMR-mutationer (Lynch syndrom) kan välja att genomgå förebyggande operation.
Livmoderhalscancer
Ju tidigare en cancersjukdom och dess förstadier upptäcks desto större chans för bot och överlevnad. I dag finns det screeningssystem endast för livmoderhalscancer, cellprovtagning för alla kvinnor mellan 23-60 år, vilket har medfört att antalet fall av denna cancerform har halverats sedan 1970-talet. Kvinnor som regelbundet går på sina cellprovtagningar sänker sin risk med cirka 90 procent. Nästan all livmoderhalscancer orsakas av Humant papillomvirus (HPV), ett mycket vanligt virus som kan smitta vid alla typer av sex. Numera finns HPV-vaccin som sänker risken för livmoderhalscancer med cirka 70 procent. Ovanliga små blödningar till exempel vid samlag eller mellanblödningar kan vara tecken på tidiga stadier av livmoderhalscancer. Bästa skyddet mot livmoderhalscancer uppnås om kvinnan både vaccinerar sig och deltar i gynekologisk cellprovtagning.
Hur minimerar du din risk att få gynekologisk cancer:
Vaccinera dig och dina barn mot HPV.
Gå på de cellprovskontroller du kallas till.
Kolla din släkthistoria- har andra kvinnor i din släkt haft gynekologisk cancer.
Lev sunt – rök inte, rör dig, tänk på vad du äter.
Ge akt på din kropp – besök läkare om du har symtomen som beskrivs ovan under varje diagnos.
Nätverket mot gynekologisk cancer
Ett nätverk av patienter, anhöriga och fler engagerade som sprider kunskap och skapar debatt om gynekologiska cancersjukdomar. Vill du lära dig mer? Välkommen till Gyncancerdagar! 18/4 i Stockholm, 19/4 i Umeå, 21/4 i Malmö. För mer info om program och anmälan se www.gyncancer.se