Varje år får omkring 13 000 svenskar en ny höftled. Nu visar ny forskning vid Sahlgrenska akademin att kvinnliga patienter oftare får en traditionell totalprotes som stabiliseras med bencement, medan svenska män som får en ny höftled oftare får en skelettförankrad titanprotes.
Analyser av data i Svenska höftprotesregistret visar att 14 procent av alla män som opereras får en protes där en av protesens två huvudkomponenter växer fast i benvävnaden. Endast nio procent av alla kvinnor får denna typ av protes.
– Vi vet inte varför ortopeder väljer olika operationstekniker, men anatomiska skillnader mellan män och kvinnor kan vara en viktig orsak. Kvinnor och män har ofta olika bra benkvalitet och då kan den ena behandlingsmetoden vara bättre än den andra, säger Johan Kärrholm, professor vid Sahlgrenska akademin, och projektledare för registret.
Jämförelsen visar även på andra skillnader mellan män och kvinnor som får en ny höft. Kvinnorna är i genomsnitt några år äldre än männen. Före operationen uppger kvinnor att de har mer smärta och sämre livskvalitet än män, men efter operationen är kvinnor överlag mer nöjda med resultatet. Forskningen baseras på uppgifter om mer än 300 000 operationer som utförts i Sverige sedan slutet av 1970-talet. Resultatet presenteras i Svenska höftprotesregistrets senaste årsrapport.
I rapporten redovisas även hur bra olika sjukhus lyckas med sina höftledsproteser, både vad gäller patienternas upplevelser av operationen, kostnadseffektivitet och hur vanligt det är att operationer måste göras om.
– Höftprotesregistret är en riktig guldgruva för mätning av resultat, patientnytta och kostnadseffektivitet. Rätt använt kan registret vara ett verktyg för styrning och beslut inom sjukvården, säger Göran Garrelick, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Antalet operationer som måste göras om minskar sedan flera år tillbaka, liksom att antalet operationer på universitets- och regionsjukhus minskar.
– Det är ovanligt att vi måste göra om operationer i Sverige, men nu när allt fler patienter opereras på privata sjukhus kan möjligheterna till utbildning och utveckling bli sämre. Det försvårar också för våra omfattande kliniska studier, säger Johan Kärrholm.
Svenska höftprotesregistret drivs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Årsrapporten är publicerad på registrets hemsida: www.jru.orthop.gu.se